beashastliv

Kategori: Ridpass/övningar

Löshoppning!

Idag löshoppade vi, Morik älskar verkligen det, och han har blivit så himla duktig på det. Första gången total vägra han att hoppa. Och nu hoppar han själv utan att man behöver göra så mycket. Självklart får man visa honom vägen som idag när jag hade höjt svårighetsgraden nämligen 5,5:a. Morik gillade inte det nya och han vägrade ett par gånger, men med lite övertalning så hoppade han galant över båda, med bra teknik för att vara första gången! :-) 
Han är så himla klok min herre, och är det något han undrar över så säger han till, så får man ge det en stund så han hinner fundera lite, sen går det mesta smärtfritt! :-) 

Avslutade med ett enkel hinder som vi brukar, vi övade som sagt inte på höjd idag utan lite teknik och att man inte kan köra i 180km/h alla gånger! :-) 

Halv taskig bild, men såhär såg det ut på banan idag, och solen tittade fram också. Ovanligt när det gäller mig! ;-) 

Träningsupplägg!

                    
Nu ska jag försöka följa detta träningsupplägg till punkt och prickar. Vill jag komma någonstans måste man börja jobba för det. Hoppas att motivationen kommer tillbaka också i och med att jag gjort en plan för oss! :-) 

Eld under hovarna!

Första ridturen efter vila/skada. Morik var väldigt pigg. Det började med att han inte ville stå still när jag skulle sitta upp, så fort jag hade foten i stigbygeln så gick han. Så vi stod där och trilskades ett tag, Gjorde som jag brukar göra att låta honom gå runt mig när jag står på pallen, tills han själv tröttnar och inser att det var väl inte super kul det där. När han stannar driver jag på honom igen ett par gånger, sedan är han redo att stå still när man sitter upp. 
Igår var det lite folk och hundar/katter i rörelse som var lite läskigt, men som sagt Morik gör inget annat än att böja sig som en banan och stirra på det som är läskig, han hoppar sällan iväg, vilket är skönt! 
Vi red bara en kort runda igår på ca 2km, ville mest känna hur han kändes eftersom han varit (tror jag) överbelastad på vänster fram. Och till en början kändes han oren, dock hade han ju eld under hovarna och skulle iväg till varje pris, så alla steg vart korta och kändes stötiga, Dock lugnade han ner sig snabbt och jag kunde släppa på tygeln lite och då tog han ut steget och han kändes som vanligt. På hemvägen var han riktigt avslappnad och fin, och det är det vi eftersträvar, kunde plocka upp honom och jobba honom lite och då gick han kalas fint, och man kände verkligen hur han höjde upp ryggen och jobbade rätt! :-) 

Spännade när det håller på och röjer i hagen nedanför! ;-) Boys will be boys! 

Glöm inte att själva värma upp!

Något som vi ryttare är väldigt dåliga på är att ta hand om oss själva, att vi hela tiden ser till hästarnas bästa först. Det var en av anledningarna till att jag valde att plugga till massage terapeut, och även läsa lite kost och träning. Vi är alldeles för dåliga på att träna själva, och äta rätt, men vi räknar ut exakt vad hästen ska äta, och vilken träningsvecka den ska ha. 
I det här inlägget vill jag lyfta lite om hur vi kan värma upp, enkla basic övningar som man lätt har tid med! 

1. Gå med hästen en bit, värm upp dig själv i "skritt" också, jag gör det alltid, även fall jag har en pall vid stalldörren, så väljer jag ändå att gå upp till paddocken och gå ett par varv där inne för att komma igång själv. 

2. Knäböj, enkla knäböj för att komma igång i musklerna som fkt hjälper oss att rida lätt. 

3. Rulla axlarna, ofta blir axlarna stela och opåverkbara när vi rider, vi kanske har en starkhäst som gör att våra axlar får en framåt rotation i axelleden, rulla därför igång axlarna för att få igång musklerna runt om. Jag upplever väldigt stor skillnad, dels hittar jag min sist bättre, sen upplever jag inte att jag blir trött i axlarna på samma sätt! 

Ovan är tre enkla steg för ryttaren att komma igång. Lätt säger jag som gör det ofta, men det gäller att få in det som rutin. Det gäller att vara konsekvent i ca 30 dagar, sen kommer det komma automatiskt! :-) 

45min på ridbanan i mörker!

Ikväll bestämde sig våran paddocklampa att lägga av, så idag red jag i mörkret med endast månen som ljus. Mig bekommer det inte alls, även fall det skulle underlätta om lampan fungerade så man kan planera sin ridning bättre. Men det funkade iaf, vi red i mest skritt och trav. Ridkänslan var dock kass, min prestationsångest kom i vägen och sabbade det mesta, och även fall det gick bra stundtals så ser jag inte det då för att det "kunde gå mycket bättre". Ibland måste man nöja sig med det man fick för det kunde ha gått mycket sämre, men den som har vill ha mer, är det inte så man brukar säga?! 
Idag kändes det inte som om jag och Morik förstod varandra, det var som om jag pratade grekiska och han isländska och så ska vi lösa problem ihop, och ni kan ju tänka er hur det gick, ja inte alls vill säga. Men imorgon är det nya tag, funderar på att byta bett ett tag och rida på det raka bettet för att se om han lyssnar bättre än på det tredelade, även om jag helst ser att han ska kunna gå bra på det!